Alla som inte tycker att kvinnlig rösträtt räcker för att kalla Sverige för ett jämställt land räcker upp en hand!

När jag tar upp den icke-existerande jämställdheten i Sverige på tal får jag ofta kommentaren: ”Ni har ju redan fått er rösträtt, sluta klaga”. Mitt svar kan vara: ”Slaveri blev förbjudet på 1900-talet, försvann rasismen då också eller?”. Sverige är inte ett jämställt land än, och det är ingen åsikt, det är fakta.

Jag ska prata om feminism. Detta tabubelagda, högst aktuella och ofta negativt laddade ordet som många kan dra sig för att prata om. Att kalla sig själv för feminist är folk rädda för nu för tiden. Jag är inte en av dem. Jag brinner för att sprida kunskap om begreppet på ett sådant sätt att folk inte blir avskräckta utan faktiskt kan öppna upp ögonen och se feminismens faktiska betydelse, se bortom fördomarna och missuppfattningarna. Jag vill få folks rädsla för att kalla sig själva feminister att försvinna. Min pappa är en av dem, de rädda, som jag förgäves försöker få inse att jämställdhet mellan könen ÄR samma sak som feminismen vill uppnå, för att säga ”Jag är inte feminist, jag är jämställdist” makes no sense. Det är faktiskt väldigt basic, det handlar om mänskliga rättigheter och något så grundläggande som jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det finns olika typer av feminism, grunden för alla grenar inom feminismen är dock vetskapen om att vi lever i ett ojämställt samhälle, och tron och kampen på ett samhälle där kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och skyldigheter är jämlika med männen.

Tyvärr så har olika feltolkningar av feminism gjorts, och trångsynta människor och envisa gamla hundar som verkligen inte vill lära sig sitta har inte direkt gjort det lättare. Den ofta ensidiga bilden av feminister kan sträcka sig från topless Femenaktivister (googla) till tanter som säger att de vill klippa kuken av alla män till helt vanligt vardagliga människor. Problemet med detta är att okunniga ofta kopplar feminismen till alla s.k. ”extremfeminister” som t.ex. tanten i exemplet ovan som uppenbarligen INTE tror på jämställdhet mellan könen. Att vissa fortfarande kallar dem för (extrem)feminister, och att de själva gör det om sig själva, gör att missuppfattning uppstår och feminism kopplas till en grupp som faktiskt är raka motsatsen. De kan inte fortsätta att kallas för ”extremfeminister”, och det är viktigt, för hur ska vi annars kunna föra en kamp för jämställdhet utan att bli bortviftade och bemötta med rädsla så fort vi nämner ordet feminism? För vilka kvinnor vill inte ha lika lön för lika arbete? Eller är trötta på alla skämt om att kvinnors rätta plats är i köket? Jag vet att jag är riktigt, riktigt trött i alla fall. 

Feminist är inget dåligt ord och inget negativt att kalla sig för, så sluta upp med det tjejer och se det för vad det verkligen är. 

(Tvivlar du fortfarande på om du är och vill kalla dig själv för feminist föreslår jag det väldigt snabba och enkla testet på http://www.areyouafeminist.com/ där du får ett klart svar direkt)

//Beata